Hejsan! :D
Japp, storyn kommer ut nu ikväll istället för imorgon, har inte så mycket annat för mig hehe.
Men innan jag drar igång denna story så vill jag skriva av mig lite.
För några dagar sen rymde ju Cola och skatorna var på honom, så han var ju väldigt sårig i ansiktet, men läker på fint nu.
Men skatorna ger sig inte! De sitter i hans hage och väntar liksom på att få attackera, dom pickar genom gallret på buren. Har då sett detta från ett fönster, men idag gick det till en helt ny nivå. Skatorna som annars är livrädda för oss när vi är ute var inte ett dugg rädda idag utan försöker ge sig på Cola medans jag satt i Cody's bur cirka 5-7 meter bort. Då blev jag riktigt irriterad och hojtade till så skatan flög iväg, jag trodde verkligen inte att skator var såhär och att dom bara blir värre också. Vet inte vad jag ska göra, för jag vet inte om jag vågar lämna dom ensamma i 5 minuter för att hämta något t.ex inomhus längre.
Men till det inlägget ska handla om nu.
_____________________________________________________________________________________________
Jag tyckte att det skulle vara kul med en kanin till så började kolla runt på olika hem och på facebook efter en kanin. Ville helst adoptera en kanin som inte haft det så bra i det förra hemmet, eller behövde ett hem akut. Så la ut ett inlägg på facebook i en grupp och fick några svar, och fastnade för Cola som behövde ett akut hem. Så cirka en vecka efter att jag tagit kontakt med personen som inte kunde ha honom kvar åkte vi för att hämta honom.
Så vi pratade lite med henne, och fick reda på att han kunde ha riskerat avlivning för att hon inte kunde ha honom kvar och att det var så svårt att hitta ett hem till honom. Så då blev det ännu mer självklart för mig att han behövde ett hem.
Resan hem tillbaka till oss gick bra. Han var ju otroligt stressad och rädd den första veckan. Men det blev bättre varje vecka. Han är fortfarande ganska osäker, men söker sig mer till mig nu. Kan sitta i knä och hoppar upp bredvid en, kommer fram och hälsar, springer inte för livet när man öppnar buren m.m. Så allt har blivit mycket bättre.
Har seltränat honom lite, och så har han fått prova löshoppa lite i hagen vilket gick sådär.
Men han är så otroligt snäll, och jag tror han kan bli ännu mer underbar än vad han redan är när han blir helt trygg med oss.
Men den lille tokstollen har lyckats rymma 6 gånger på cirka en månad haha, men han börjar bli lättare att få tag på nu när han inte är så jätte rädd längre, och tyvärr blivit attackerad av skator en gång.
Så jag hoppas vi får ett helt underbart liv tillsammans ett bra tag framöver, för jag älskar honom otroligt mycket även om han inte bott här så länge.
_____________________________________________________________________________________________
Ha de! :D